Igår (lördag) bultades kölen fast och vi rev "båthuset". Det tog faktiskt hela dagen i anspråk. Tack vare att vi hade våra duktiga söner med oss ( och en flickvän) kunde vi ändå få det avklarat på en dag. Sven har sagt att dom nu har jobbat in sig i båten så dom kommer få stå och titta på den från bryggan dvs att det krävs lite mer för att få följa med den på sin jungfrutur. Lite mysig picnic-lunch bestående av Ålandspannkaka med sylt o grädde och till de som ville även limpa med leverpastej. Idag, söndag har vi börjat med borden och vår förhoppning var att få dit ett bord och i bästa fall två. Vi har satt dit 5 bord inklusive ett sambord och det gick jättebra. Vi har varit lite oroliga över detta för oss helt outforskade område men med experthjälpen MR. Greman från världsmetropolen Öringe så gick allting som en dans. Sönerna dök också upp för en insats. Det var inte alldeles enkelt men det gick förvånansvärt bra Nu känns det bara som att allting blir busbra. Har vi tur kan vi få ut båten till landet på fredag och då ska det bli jobba av. Tänk er, att från att lukta murket trä i båten (och att man själv har haft samma lukt en tid) och nu den ljuva doften av nytt trä. Doften påminner för dom som kommer ihåg den, om den som var i träslöjdssalen i skolan när majjen sågade med bandsågen. Mulligt värre. Inatt drömde jag att jag började med inredningsarbetet. Ni vet sy gardiner och sätta upp små fina lampor och bädda i de nyköpta lakanen på de nysydda dynorna.....hahaha man kan väl få drömma. Nu är kl 22 och våra kroppar värker överallt men vad gör väl det när man tänker på vad som komma skall.
